Bra start på året

Årets första långdistans gick bra den med. 🙂

solsken

Min orientering känns stabil just nu på svart nivå. På drygt 3 timmars tävling hittills i år ger mig Winsplits en bomtid på totalt 8 minuter. Sedan går det inte fort jämförelsevis, men jag känner mig väsentligt tryggare på svart nivå.

På samma sätt som när det har strulat och bommats tidigare så försöker jag förstå varför det funkar bättre just nu:

  • Många kloka saker har sagts i den här tråden på orienterare.nu och en del finns samlade här – stort tack alla ! 🙂
  • Jag tar det mycket lugnare i starten, kollar norr innan, börjar inte springa förrän karta, kompass och terräng stämmer. Försöker vara överdrivet noggrann till 1:an, kanske inte går hela vägen, men väljer en mycket kontrollerad fart och väg.
  • Jag använder höjdkurvorna på ett helt annat sätt i år. De har blivit mer stöd i min orientering på samma sätt som andra kartobjekt. Vinter- och vårorienteringen ger dessutom stora pedagogiska fördelar i och med den klara sikten i skogen just nu.
  • Jag har blivit bättre på att skapa mig en bild hur terrängen kommer att se ut när jag kommer fram.
  • Jag släpper kartkontakten mer sällan nu. Jobbar med att ignorera andra löpares vägval, men går fortfarande i den fällan ibland.
  • Jag frågar mig själv oftare – Vet du var du är nu? Vet du vart du är på väg? Om inte, hur tar du dig dit där du vet? Jag har vänt fler gånger i år tillbaka till trygg mark tidigare, istället för att försöka kompensera och försöka orientera från ett osäkert läge.
  • Omvänt – jag försöker förenkla och släppa kartan när jag springer på grovkompass. Detaljerna är inte viktiga på väg mot en säker uppfångare.
  • Jag har lättare att genomskåda mina svåra kontroller där jag ofta får problem, lugnar ner mig och är mer noggrann på väg mot dessa.

Det finns självklart en del att jobba vidare på, bl a:

  • Mycket av det ovan går att göra ännu bättre och få in fler beteenden i ryggmärgen, dvs öva, öva, öva.
  • Kartminnet – jag tycker att jag tappar i hastighet ibland när läser kartan för ofta. Jag kan inte läsa kartan springande, varken teknik eller syn klarar av det utan jag får oftast stanna upp för att läsa (= ryckigt tempo).
  • Vägval – har för dålig rutin för att ha en riktigt bra känsla för vad som är bra för mig. Går oftast bra, men ibland ser jag inte det uppenbara förrän efteråt.
  • Fysik och teknik – här finns det potential lovar jag ! 🙂

Nu är jag en motionär och kommer så förbli, men visst vore det kul att kapa någon minut på km-tiden framöver …