Borås Ultra Marathon 2015 87 km

Vaknade på natten av regnet som hamrade på fönsterblecket, tänkte på @ReinholdFredrik och @42kilometer m fl som hade startat redan kvällen innan från Borås för att springa till Skatås för att vända och springa tillbaka i 100-milesloppet.

Det småregnade när vi kom upp till Skatås. Fick se ryggen på en av 100-mileslöparna som precis gav sig av tillbaka mot Borås, kändes lite overkligt att man klarar av att springa så långt och så länge. En väg kändes mer än nog just då. Kyligt, mörkt och kallt sista dagen i maj (!) där vi stod och väntade i gryningen på att få ge oss iväg mot Borås.

”Startskottet” gick och vi rullade iväg, alltid skönt att få komma igång. Jag hade med mig kartor från nätet för hela sträckan, 8 stycken in alles, dvs ca drygt en mil per karta. Dessa blev mina delmål under hela dagen fram till Borås. Första milen till Kåsjön var bekanta stigar. Tänkte stilla i stigningarna att i sådana här backar kommer jag inte att springa senare idag.

Första kartbytet strax innan Vildmarksleden. Har sprungit ensam några km nu. Ett lager kläder har åkt av, det blev för varmt så fort vi började röra oss. När trailen blir lite mer teknisk kommer jag snart ifatt och förbi en del av löparna som sprang ifrån mig på grusvägarna tidigare. Innan Härkeshult håller vi på att missa leden, så lätt hänt när man springer bakom någon. Kommer fram till första kontrollen efter 17 km. Känns alltid skönt att passera ett delmål. Blir inte kvar här så länge utan rullar vidare.

Andra kartbytet efter Härkeshult. Här springer vi i en grupp på 8-10 löpare inom några hundra meter, en del långa partier på grusväg innan vi närmar oss Härsjön och Härskogen. Regnet tilltar nu och det börjar bli kyligt. Har börjat gå nu i motluten mer konsekvent för att spara krafter. Kommer fram till den andra kontrollen i Härskogen efter 29 km. Stannar några minuter för att dra på mig regnjackan som funkade suveränt under dagen. Vips så är jag ensam vid kontrollen och springer sedan ensam ända till Hindås.

Tredje kartbytet – efter kontrollen går leden på en helt nyanlagd del, kanonfint, men lite ensamt i skogen. Kommer ut på en lång grusväg, anar en löpare långt i fjärran, visar sig sedan vara en 100-milers – jösses vilka kämpar de är! Vi hälsar och peppar varandra. Fortsätter i min ensamhet med kartan i handen, fokuserad på att inte missa leden. Delmålen på sträckan hjälper till, fram till kraftledningen, norr om mossen, förbi gården, ut på vägen osv. Strax innan Hindås kommer jag ifatt en löpare och snart är vi 4-5 st som snurrar lite i Hindås innan vi hittar ledmarkeringarna till Hindåsgården.

I Hindås blir det lite rörigt innan jag förstår logistiken med ombyte, dropbags m m. Skönt att få på sig lite torra kläder på överkroppen, funderar på att byta strumpor, men tänker att de kommer att vara lika blöta om någon kilometer. Jag glömmer dock att fylla på med geler från dropbagen. Visade sig dock inte ha så stor betydelse. Löpningen hit hade gått bra, kroppen kändes bra och det var nu loppet började på allvar.

Fjärde kartbytet, nu ute på Sjuhäradsleden. Passerar en del hus och stugor som verkligen känns som om de ligger mitt ute i ingenstans. Håller på att springa fel, lurades av en pil, men fick hjälp att hitta rätt av en löpare som kom ifatt mig. Springer hela den här kartan i stort sett själv, ser inga löpare förrän vid nästa kontroll. Backarna ner mot Hestra var långa och branta, anade att vi skall nog upp några meter sedan efter botten, och så var det …

Femte kartbytet, klättringen från Hestra kändes rejält vid det här laget och de blev några km utan mycket till löpsteg. Fortfarande ensam och fokuserad på att hålla mig på leden. Spanar och längtar efter Aborrsjön och  den näst sista kontrollen vid 57 km. Till slut dyker den snabbt upp bakom en krök med ett gäng härliga funktionärer som peppar och uppmuntrar. De första 45km-löparna dyker upp när jag står i kontrollen. Blir här en stund, äter och dricker efter förmåga, mår ganska OK men börjar känna mig lite sliten. Att komma fram till en kontroll blir lite till ett antiklimax eftersom man snart måste fortsätta mot nästa kontroll. Lämnar kontrollen gående för att maten skall få sjunka lite. Nu kommer alltfler 45km-löpare ifatt mig och det är inte så ensamt längre på trailen. Märker att jag är tröttare nu, halkar och snubblar oftare.

Sjätte kartbytet och vidare mot sista kontrollen vid Nordtorp vid 72 km. Gångsträckorna kommer betydligt oftare nu och det är segare att komma igång, men jag lyckas övertyga mig om att börja springa iaf och när man väl har börjat så går det ändå ganska bra, om än inte så fort. Kartan i näven och delmålen hjälper mig framåt på leden, förbi gården, in i skogen, ut på grusvägen osv. Passerar till slut utsiktspunkten ovanför Viaredssjön och nu är jag halvvägs över näst sista kartan mot sista kontrollen innan målet i Borås. Innan vi kommer till Nordtorp släpper leden ner oss ett antal höjdmeter innan det är dags att klättra igen. Nu är det seeeegt, inte mycket spring i benen nu. På krönet av en ”oändlig” backe kommer jag ifatt en tappert kämpade @ReinholdFredrik som nu har varit ute i snart 20 timmar på sina 100 miles. Vi har sällskap en stund och jag anar att det samtalet inte går till historien som ett av det skarpaste 😉 Till slut dyker Nordtorp upp och det känns helt fantastiskt att komma till den näst sista kontrollen. Samtidigt mår jag inget vidare, har ingen matlust och försöker istället få i mig vätska.

Sjunde och sista kartbytet, asfaltsbacken ner från Nordtorp är brutal mot ben som varit igång i drygt 7 mil och närmare 10 timmar nu. Delmålen blir kortare och kortare, samtidigt är det uppmuntrande att känna att kartan håller på att ta slut. Passerar Ebbared och håller på att springa fel i Ekås, men blir tillrättavisad av en hjälpsam bilist som pekar mig rätt. Kommer ifatt ett gäng vid Hestrastugan och vi diskuterar hur långt vi har sprungit och hur långt det kan vara kvar nu. Det känns verkligen som om vi är nära kanten och snart kan kika ner på Borås och på målet. Kommer ifatt ytterligare en 100-mileshjälte strax innan Rya Åsar. Svär mig upp på nämnda åsar, inte sugen alls på uppförsbackar just nu. Till slut ligger Borås där och jag tar mig ner för skidbacken helt ograciöst. Lämnar leden nu och håller intensivt utkik efter BUMs snitslar, vill absolut inte missa dem nu. Passerar ytterligare ett par löpare som är tröttare än jag och kommer äntligen ner till Viskan.

GPS-klockan dör nu med ett piiip (den andra för dagen, bytte klocka i Hindås). Har inte kollat på klockan så mycket mer än på sträckan. Anar att det börjar skymma i grådasket, borde ha varit ute i snart 12 timmar gissar jag. Nu är det bara några krökar längs Viskan till Stadparksbadet och jag är nöjd att jag fortfarande springer. Men det är många krökar och många hårda asfaltsmeter på trötta ben innan Stadsparksbadet till slut dyker upp. Hör helt plötsligt steg bakom mig i en viadukt och ser två 87-kmlöpare är på väg ifatt mig. Ah det går ju bara inte. Lyckas få igång benen en sista gång och spurtar, nåja ;-), in i mål där familjen står och väntar tålmodigt sedan några timmar.

Efteråt – Lyckas ta mig in under 12 timmar på 11:50 vilket jag är grymt nöjd med. Har inte haft några tidsmål från början utan har bara fokuserat på att klara springa sträckan. Jag mår sådär, är långt ifrån hungrig, magen känns som en sörja av geler, chips, choklad och andra nyttigheter. Är ändå positivt överraskad att kroppen och benen känns såpass ok, även om jag självklart är rejält sliten. Så oändligt skönt att få duscha av sig svett och lera, ta på sig torra, varma kläder och glida in i baksätet och bli skjutsad hem .

Summerat:

  • Ett kanonarrangemang, vilken logistik och uthållighet funktionärerna fixar. Har sällan träffat så positiva och peppande funktionärer. All heder till arrangörerna!
  • Utrustningen funkade grymt bra, främst skorna Asics Fujitrainer i kombination med Drymax-strumporna. Inte ett skavsår eller ens en blåsa trots all väta och lera!
  • Regnet gjorde mig inte så mycket, det var främst efter 3 mil i Härskogen som det var lite i överkant och började kyla. Min ”panikinköpta” Inov8 Stormshell 150 gjorde då jobbet mer än väl, höll vätan ute och värmde lagom utan att bli för tät.
  • På ryggen satt en Salomon Advanced Skin 12. Gillar den, lätt att komma åt fickorna i sidan, även med dragkedjorna. Sitter bra och tight utan att skava
  • Bar med mig energi i form av Vitargo gels och hemmagjorda Runekakor, plus lite chokladbitar. Funkade bra, hade behövt ytterligare någon gel som jag glömde i Hindås. Det krävs en del disciplin att hålla energinivån, man blir inte så skarp efter några timmar på trailen …
Annonser

Ett speciellt Varv

I år var det 10 år sedan jag ställde mig på startlinjen i Göteborgsvarvet. Årets varv blev #11 i ordningen, faktiskt också i följd, och dessutom extra kul på flera sätt!

Historien om mitt inträde i löparvärlden skrev jag om i ett tidigare inlägg. Många mil har passerats under fötterna under de 10 år som har gått och många delmål har uppnåtts på vägen. Från de första årens att överleva 21 km på ett någorlunda hedervärt sätt, till att springa under 2 timmar, under 1:50 osv. Alla målen har varit stora att uppnå och gett mig inspiration att träna vidare och bli ytterligare lite bättre till nästa år.

Varvet är numer en milstolpe i kalendern och ett självklart mål under våren. Jag anmäler mig alltid direkt och funderar aldrig på om jag skall springa eller inte. För mig är Varvet alltid en kul upplevelse och ett imponerande arrangemang. Visst är det mycket folk och trängsel emellanåt, men med tanke på hur mycket folk som är i rörelse förundras jag hur väl allting fungerar ändå. Det är väldigt kul att få vara en liten del av världens största halvmara.

Årets Varv blev speciellt kul och lyckat. Träningen under vintern och våren har gått mycket bra och det har blivit fler kilometrar än något år tidigare. Den milda vintern gjorde att det gick lättare att hålla igång löpning under hela det mörka halvåret. Sista veckorna före Varvet stiger jag ur skogen och kör framförallt långintervall på asfalt, 1-, 2-, 3- och 4-tusingar. Det jag märkte tidigt i år var att jag konsekvent låg under 4:30-tempo på intervallerna – det är snabbt för den här farbrorn.

Förra årets 1:41 låg inom räckhåll om bara det inte blev för varmt på Varvsdagen – och det blev ju helt perfekt löparväder! Jag stod längst fram i startgrupp 5 vilket bidrog till att första km gick på 4:20 – ”Lugna ner dig gubbe, det här håller inte”. Säldammsbacken fungerar som en bra temposänkare och därefter försökte jag hålla mig runt 4:40-tempo. Blev lite full i skratt ”Bromsa ner lite och ligg i 4:40-tempo” – ha, ha, jag som aldrig trott att jag skulle kunna springa fortare än i 5-tempo. Bra känsla m a o.

Älvsborgsbron och Eriksberg passerades i bra tempo, kul som vanligt med allt folk och alla band som spelade. Vid TV-huset stod familjen och hejade, vilket alltid ger en kick. Hisingsbron kom och tempot funkade fortfarande och när jag kommer ner mot Nordstaden och ser klockan vid 15 km så står det klart att här finns chansen att komma under 1:40 om jag inte stumnar helt på slutet.

Försöker hålla tempot uppför Avenyn, men det är allt liite segt och framförallt mycket folk. Uppför Vasagatan så känns benen ändå fortfarande pigga och jag springer förbi en hel del löpare här. Linnéplatsen passeras och nu är det inte långt kvar. Klockan vid 20 km ger mig knappt 6 min att fixa 1:40 och det släpper jag f-n inte nu. Skakar upp kroppen i 4:30-tempo sista km och lyckas hålla stilen hyfsat mot kameran (!) innan jag går i mål på 1:39:39 – lycka! På 11 varv har jag blivit en halvtimma snabbare på Varvet, så ge mig 10 år till så … 😉

Kameran – ja! Dagens andra smällkaramell – jag fick förtroendet att hjälpa Varvet med att vara med i reklamfilmen för 2016 års Göteborgsvarv. Kul och hedrande!!! 🙂 Här kan man se hur jag ser ut när jag lyckas ta mig i mål under 1:40 för första gången!

Japp – anmälan är gjord till 2016, går ju inte att motstå efter den reklamen 😉