Om

Bakgrund

För några år sedan började en radikal förändring av  mitt och familjens liv. Inte direkt utan ganska långsamt. Det är ganska intressant och underhållande emellanåt att tänka tillbaka på skillnaden nu och då. Hur vardagen, helgerna och semestrarna har förändrats för hela familjen.

Vad var det som hände? Min äldste hittade till orienteringsklubben …

Nuförtiden

Nu står jag här – en Orienteringsfarsa. En glad och välmående pappa som gärna lägger några timmar varje vecka på att hjälpa mina barn träna och springa bana och samtidigt få träning själv. Det är fantastiskt kul tycker jag och framför allt – vi har väldigt kul ihop.

Mina barn orienterar allihop nu och jag är en grym skugga. Min goa fru har också blivit biten av orienteringsbacillen och ger sig gärna ut på banan också.

Varför en blogg?

Bra fråga. som jag själv har också har ställt mig. Det enkla svaret är att jag tycker att orienteringen och verksamheten runt den är fascinerande och då speciellt som vuxen få förmånen att ta ett steg rakt in i en helt ny värld med så många positiva sidor.

Syftet med bloggen är att dela med mig av mina högst subjektiva åsikter och betraktelser och hoppas att det lockar någon till läsning. Dessutom gillar jag att skriva.

Om mig

Jag har ingen orienteringsbakgrund = nyorienterare och en motionerande sådan !

Jag har seglat en hel del, så karta och kompass är inte främmande. Har sprungit tidigare mer till husbehov och emellanåt kanske till mer nytta än nöje, ett motstånd har funnits mörka höst- och vinterkvällar för att ge mig ut att springa. Men inte längre, tvärtom längtar jag ut (nästan …) varje dag. Nu springer jag på asfalt (mer och mer sällan), på träningsspåren i skogen, ibland riktigt långt på vandringsleder (trailrunning heter det visst), men allra helst – med karta och kompass utanför stigen !

Jag är ingen bra orienterare, en hyfsad motionär emellanåt. Min styrka är nog uthålligheten, jag springer inte speciellt snabbt, men jag har inga problem att hålla på i några timmar. När orienteringen funkar så kan jag komma ner i strax under 10 min/km. Normalt ligger jag kanske runt 11-12 min/km och däröver också …

I början hittade jag runt ganska bra på röd och orange nivå. Steget till tävlingsklass och svart nivå har varit längre och svårare än jag kanske trodde. Men så länge jag känner att jag kan lära mig något och familjen väntar vid TC så kommer jag att fortsätta försöka ta mig fram snabbare och mer och mer rätt ute i skogarna. 🙂

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s